Godafton

Vi ska antligen skriva ett nytt inlagg, fan vad kul vi tycker det ar! Vi vill underhalla er sa mycket som mojligt. Se oss som era gycklare, standigt pa jakt efter att fa er att skratta, grata och alska.

Nu var det (ater igen) ett bra tag sen vi skrev. Vi sitter har och undrar hur vi ska losa detta. Ett alternativ ar att ljuga for er och helt och hallet hoppa over ett par lander i centralamerika, det hade fungerat, men det kanns anda inte helt ratt.

Vi avslutade som bekant i Leon, Nicaragua, en stad som visade sig vara bra, inte battre an bra. Folk aker hit for att gora s.k "sand boarding", dar man aker pa en brada nerfor vulkanaska, men det kostade pa tok for mycket for oss, sa vi gjorde inte det. Men vi at en pizza, sa Morgan var glad, ty Morgan alskar pizza. Han tar i hemlighet reda pa priser pa pizzor och spanar pa argument for att fa med mig pa dessa "rikemansrestauranger".

- Men Johan, om vi koper den billigaste pizzan och delar pa den sa blir det nastan lika billigt som om vi lagar sjalv.

I leon aterslots vi ater igen med vara vanner fran tulpanernas fortrollade land, Holland. Vi drog snart till kusten igen, till byn San Juan del Sur, dar vi tankte surfa lite. Vi surfade en del och tog det allmant lugnt. Det var skont i tre dagar, sen fick vi nog. Vi tog vara vaskor och stack till grannlandet Costa rica. Vi fortsatta langs kusten till turisthaket Tamarindo. Vi var lite radda att priserna skulle vara mycket hogre, men vi var val forberedda. Veckan innan inmundigades matratter, sa billiga att vi knappt sjalva kunde forsta hur det gick till. Min specialare var/ar sardiner i tomatsas med pasta och Morgans favoritbudgetmat ar en lila korv med pasta. Vad den dar lila korven egentligen inneholl far vi aldrig veta, men det var djur. Tamarindo var fint, men vi surfade dock aldrig. Varfor? Vi vet inte, vi orkade inte, vi ar slappa som katter. Med risk for att bli hatade av er kan vi saga att anledningen till att vi var slappa var att vi var sa trotta pa kusten, stranden och varmen. Bortskamda ar vi. Vi drog vidare till huvudstaden San Jose, vi var sugna pa lite storstad. Det var skont kan ni tro. Dar var kallare klimat och mer liv och rorelse. Eftermiddagarna spenderade vi genom att ta en espresso pa ett café och titta pa manniskor, kopa avokados av tanter pa gatan eller ga i den stora saluhallen. San Jose var en mysig stad. For ovanlighetens skull spenderades en del pengar. Pojken med guldbyxor a.k.a Morgan investerade i en varm troja, men det tog en hel eftermiddag for honom att bestamma sig, men den blev kopt och han bar den val.

Efter tre natter dar kilade vi vidare till en sista anhalt i Costa rica. Vi skulle till en regnskog som enligt sakra kallor skulle vara fruktansvart fin. "Vi tar en natt i talt dar", tankte vi. Vi akte dit och checkade in pa ett hostel i narheten av nationalparken. Agaren kallade vi for "Den sure" eftersom han gnallde hela tiden. Vi gick runt som katter runt varm mjolk hela tiden, allt for att undvika att reta upp han. Dagen efter hyrde vi ett talt av han och tog bussen till nationalparken. Det visade sig vara fruktansvart fint. Vi sag inga andra manniskor och naturen var storslagen. Forsta dagen gick 2,2 mil och var i stort sett ensamma, forutom ett gang som vi rusade forbi. Vi har upptackt att vi hela tiden ska ga valdigt snabbt. Ganget vi gick forbi hade startat en timme fore oss, anda gar vi forbi dom och anlander till campingplatsen tva timmar fore. Vi vet inte om det ar tavlingmaniskan i oss som tar over. Tji fick vi i alla fall nar vi anlander till campingplatsen klockan 12.00 och inser att dar finns absolut ingenting att gora. Vi skulle kanske tagit det lugnare och tittat pa djungeln istallet? Ah, strunt samma. Vi invantade kvallen och somnade kring 20.00. Vi vaknade kl. 0500 och gick vidare. Denna vandringen var langs stranden och var fruktansvart fin. Var vi torstiga tog vi bara oss till en liten flod och drack vattnet eller sa plockade vi ner en eller tva kokosnotter, oppnade dom och drack och at. Det var en upplevelse. Vi sag aven en del djur langs vandringen, men inga pumor eller jaguarer som vi hade hoppats pa. Men det var verkligen paradis. En jobbig sak vi hade i vara tankar under vandringen var vart talt. Det hade namligen gatt upp en liten reva pa taltets undersida och vi var livradda att "Den sure" skulle doda oss, men vi dolde revan val och han markte inget.

Vi lamnade Costa Rica for Panama och mannen har bar verkligen Panamahattar. Vi kanner oss dock inte riktigt mogna for att bara hatt an. Vi anser att vi inte besitter den pondus som forknippas med hatt. Vi akte direkt till Panama city, dar vi sitter just nu. En fin stad med mangder av hoga byggnader. Vi har varit har i tva dagar nu och bara vandrat runt i staden. I morse gick vi upp tidigt och akte till Panamakanalen, vilket var maktigt. Imorgon har vi en flight till Colombia med ett mindre flygplan och pa nagot satt kanner vi att det ar nu resan borjar pa allvar. Vi kopte en guidebok idag och vi ar redo.

Nu har vi snart fardats i tva manader och vi har stott pa en del smaproblem:

Problem 1

Morgan alskar verkligen pizza, jag kan inte namna det for manga ganger. Problemen ar att han sallan far med mig pa en slice.

Losning pa problemet

Morgan sager med bestamd rost "Idag ska jag fan ha en pizza"

Positiv konsekvens

Vi ater gott och Morgan blir jatteglad

Negativ konsekvens

Vi lagger ner mycket pengar och langsiktigt blir vi lyxiga och bekvama

Problem 2

Morgan slarvade bort vart nyinkopta schampo och bada tva vagrade kopa nytt.

Losning pa problemet

Vi vantade tva veckor till vart har var sa fett att vi var tvugna att kopa nytt, det billigaste shampot som visade sig vara ett barnshampo.

Positiv konsekvens

Vi luktar godis och ser anstandiga ut

Negativ konsekvens

Vi blir sugna pa godis

Problem 3

Johan tycker det ar en onodig utgift att lagga pengar pa vatten.

Losning pa problemet

Han forsoker gora sig immun mot bakterierna genom att dricka ett par klunkar ur kranen per dag.

Positiv konsekvens

Han sparar pengar

Negativ konsekvens

Det far tiden avgora

Nu racker det!

Pa aterseende vanner!